Vind

Vi behöver vindkraft. Vinden lämnar inga utsläpp och minskar miljöbelastningen lokalt och globalt.

Vindkraft är en hållbar energiförsörjning eftersom vinden är en oändlig källa. Vindkraften i Varberg utvinner energi under ca 7 800 av årets 8 760 timmar. Vi äger och producerar vindkraft – det är vi stolta över!

Vi ser våra vindkraftverk som en positiv investering för våra kunder. Varberg är en fantastisk stad med stora möjligheter. Vi ligger bra geografiskt och våra vindar är nog för att tillfredsställa en större del av våra kunders behov av förnyelsebar energi.

Vi var med och tog vara på vindens kraft i ett tidigt skede. Vi byggde Sveriges första vindkraftspark i Tvååker redan 1991 - en stor satsning för framtiden. Vindkraft är starkt förknippat med Varberg Energi och vi arbetar för nya vindkraftsprojekt. Främst arbetar vi med projekt i vårt närområde där vi har lokalkännedom och nära kontakter med markägare och grannar. Vårt mål är att en tredjedel av den el vi säljer ska komma från vår egen vind- och vattenkraft.

Har du sökt på vindkraftsverk i Nationalencyklopedin? Då hittar du en bild på vindkraftsverken i Bäckagård, utanför Tvååker - Sveriges första vindkraftspark.

Den första riktiga vindkraftsparken i Sverige byggdes i Bäckagård 1991.

Vår nästa satsning blev tre verk i Utteros 1995. Nu har tekniken tagit ett steg framåt och verken producerar mer energi.

Den tredje etableringen skedde i Värö 1998 där tre vindkraftsverk uppfördes på industriområdet i anslutningen till Södra Cell Värö. Ett av verken monterades dock ner 2010 på grund av en sågverksutbyggnad.

Vår fjärde satsning i Munkagård 2006 var den första med riktigt stora turbiner. De tre verken står i ett område på Landstinget Hallands mark i anslutning till Munkagårdsskolan. Verken har en tornhöjd på 80 meter och en vingdiameter på 90 meter. Det väger 252 ton och fundametet som verket står på väger 1 000 ton. Längst ut på vindkraftsverkets vingar kan hastigheten vara omkring 270 km/h.

Två år senare gjordes en satsning på två större verk som ligger norr om Tvååker. Verken har en tornhöjd på 79 meter och  en vingdiameter på 82 meter.

Därefter kom Gummaråsen 2010. De fem verken har likadana turbiner som i Munkagård men tornhöjden har ökats med 25 meter till 105 meter. Detta för att kompensera för höjden på träden och landskapet.

 

Vi på Varberg Energi tror på vinden för elproduktion och driver vindkraftverk i olika parker i egen regi eller tillsammans med samarbetspartners. Parkerna ligger i Varberg, Falkenberg och i Kungsbacka kommun. Produktionen från verken vi äger motsvarar knappt 30% av vår elförsäljning.

 

 

Munkagård

Effekt - kW

 

3x2000

Produktion/år - MWh

 

17 100

Tornhöjd

 

80

Rotordiameter - m

 

90

Sveparea - m2

 

6 358

Byggår

 

2006

 

 

Tvååker Norr 

Gummaråsen

Effekt - kW

2x2000

5x2000 

Produktion/år - MWh

10 600

31 000

Tornhöjd

78 

105 

Rotordiameter - m

82

90

Sveparea - m2

5281 

6358

Byggår

2008 

2010

 

 

Sotared 

Fjärås 

Askome 

Effekt - kW

2x2000

4x2750

10x2000

Produktion/år - MWh

29000

22800

73000

Tornhöjd

90

90

103

Rotordiameter - m

90

47

90

Sveparea - m2

1358

6358

8328

Byggår

2008

2012

2006

 

 

V. Derome 

 

   

Effekt - kW

6x2000

   

 

Produktion/år - MWh

36000

     

Tornhöjd

105

     

Rotordiameter - m

90

     

Sveparea - m2

6358

     

Byggår

2013

     

 

 

Nya vindkraftsprojekt

Att få tillstånd att bygga en vindkraftspark är en lång process. Man behöver utreda om platsen är lämplig för vindkraft utifrån många olika synvinklar och ta del av olika intressenters synpunkter. Här kan du läsa om de vindkraftsprojekt som är på gång.

Mårdaklev
Bäckagård


Mer om att bygga vindkraft

Så här får du tillstånd till att bygga vindkraft

Att få tillstånd att bygga en vindkraftspark är en lång process. Man behöver utreda om platsen är lämplig för vindkraft utifrån många olika synvinklar och ta del av olika intressenters synpunkter. Så här går det till att få tillstånd att bygga en vindkraftspark.

1. Samråd med myndigheter 
Här beskriver vi projektets omfattning bl a var vi vill bygga vindkraftsparken och hur många vindkraftverk det kan vara. Om Länsstyrelsen och kommunen vill kan de begära ytterligare utredningar. 

2. Samråd med allmänhet 
Här bjuder vi in allmänheten och närboende för att visa hur en etablering kan komma att se ut. Tanken med detta är att få in synpunkter, och att ge alla en chans att titta och ställa frågor. Vi sammanställer sedan alla synpunkter i en samrådsredogörelse och inkluderar den i vår tillståndsansökan 

3. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen 
Här lämnar vi in vår tillståndsansökan och MBK - Miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen. 

4. Eventuell komplettering 
Länsstyrelsen tar del av vår tillståndsansökan. De skickar sedan denna ansökan till berörda kommuner och myndigheter/organisationer, som får ge sina synpunkter. Saknar de något i ansökan får vi komplettera den. 

5. Kungörelse 
När Länsstyrelsen anser att de fått in det material de behöver går de ut med en kungörelse där ansökan presenteras för allmänheten. 

6. Yttrande 
Här har allmänheten möjlighet att tycka till ännu en gång. Vi får möjligheten att bemöta synpunkterna och skicka våra svar till Länsstyrelsen. 

7. Beslut om eventuella tillstånd 
Här bestämmer Länsstyrelsen om vi får tillstånd eller ej och talar om de villkor som gäller. Även kommunen måste ge sitt godkännande. 

8. Eventuell byggstart 
Nu kan vi börja bygga vindkraftparken.

 

 


Frågor och svar om vindkraft

Varför skall vi bygga ut vindkraften i Sverige?

Det finns flera anledningar till att det satsas på vindkraft just nu. En grundläggande anledning är att vinden är en förnybar resurs och att vindkraft inte ger några miljöfarliga utsläpp eller restprodukter. Att satsa på ny förnybar energi är också ett sätt att öka försörjningstryggheten och minska sårbarheten i energisystemet. Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är dessutom goda. Vårt land ligger inom det så kallade västvindbältet, med en högre genomsnittlig vindhastighet än många andra länder.

Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. Regeringen har sagt att 2020 ska 50 procent av all energi som förbrukas i Sverige komma från förnybara källor. Idag kommer cirka 40 procent av Sveriges energiproduktion från förnybara källor. Vindkraft anses vara det förnybara energislaget med störst potential, både i Sverige och internationellt. Satsning på mer vindkraft bidrar också till att minska utsläppen av koldioxid, något som Sverige och övriga EU-länder åtagit sig att göra för att bromsa den pågående klimatförändringen.

Även om vår nuvarande elenergiproduktion är nästintill fri från koldioxidutsläpp är behovet av el större än vår egen produktion, vilket gör att vi måste importera så kallad marginalel från dansk, tysk och finsk kolkondens. Genom att öka vår förnybara och koldioxidfria elproduktion kan vi minska utsläppen i dessa länder.

 

Källor: Regeringen, Energimyndigheten, Svensk Energi, Svensk Vindenergi, Vattenfall

Subventioneras vindkraftutbyggnaden av staten?

Tidigare fanns den så kallade miljöbonusen som betalades ut som en ersättning för vindkraftens miljöfördelar. Miljöbonusen låg som högst på 18,1 öre/kWh 2002 och trappades därefter stegvis ner. 2009 var sista året som miljöbonusen betalades ut och då endast till havsbaserad vindkraft. Det riktade statliga stöd som finns idag är stödprogrammet för ”Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan”, kallat Vindpilotprojektet. Programmet beviljades 350 miljoner kronor för perioden 2008-2012, pengarna har fördelats på ett mindre antal utvecklingsprojekt.

Liksom all annan förnybar elproduktion stöds vindkraft av elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem. Tanken med elcertifikatsystemet är att stimulera och öka elproduktionen från förnybara energikällor. I korthet innebär elcertifikatssystemet att producenterna får en extra intäkt utöver själva försäljningen av elen. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Som elkonsument betalade man under 2009 cirka 8 öre/kWh till elcertifikatsystemet varav cirka 75 % gick till producenterna. Elcertifikaten tilldelas utifrån hur många megawattimmar förnybar el som anläggningen producerar. Under 2009 gick närmare 63 procent av certifikaten till biobränsleanläggningar och 16 procent till vindkraftsanläggningar. Av inbetalade 8 öre/kWh gick alltså knappt 1 öre/kWh till vindkraften.

Mer information finns på Energimyndighetens hemsida – Vindpilotprojektet, Om elcertifikat, samt rapporten ”Elcertifikatsystemet 2010”. 

Hur påverkar vindkraften värdet på närliggande fastigheter?

Många olika parametrar påverkar värdet på en fastighet och det är svårt att säga exakt vad variationer i pris kan bero på. I Sverige har det gjorts en större undersökning av vindkraftsetableringars effekt på fastighetspriset. Studien finansierades av Svensk Vindenergi men genomfördes av den oberoende parten ÅF Konsult.

I studien analyserades 42 000 småhusförsäljningar inom fem kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar mellan åren 2001 och 2007. Försäljningarna jämfördes med andra småhusförsäljningar i omgivande referensområden. Enligt ÅFs analys steg priset på småhus inom fem kilometer från vindkraftverk i genomsnitt drygt 30 procent mer än riksgenomsnittet. I avståndsintervallet en till tre kilometer visade så kallade regressionsanalyser däremot vissa negativa effekter på prisutvecklingen. En jämförelse av prisnivåerna mer än tre år före det att vindkraftsanläggningen togs i drift visade dock samma mönster, och de lägre priserna i närområdet kan därmed bero på andra orsaker. Sammanfattningsvis kan sägas att det i denna studie inte gick att fastställa något entydigt samband mellan vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. Det fanns heller inga indikationer på att omsättningen av fastigheter ökar eller minskar för att det planeras eller byggs vindkraftverk i närheten. Den som vill läsa hela rapporten ”Vindkraft i sikte” hittar den bland annat på www.cvi.se

Hur mycket låter vindkraftverk och vilken effekt har ljudet på människor?

Det aerodynamiskt svischande ljudet från vingarna är det mest framträdande ljudet från moderna vindkraftverk. Det finns inget som tyder på att ljud från vindkraftverk är skadliga för människor. Risken är att närboende upplever ljudet som störande. Det finns regler om vilka ljudnivåer som är tillåtna vid bebyggelse. När myndigheterna ger tillstånd till nya vindkraftverk får ljudet som praxis vara maximalt 40 dB(A) vid bostadshus. Riktvärdet anges i ”Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev.1983)” från Naturvårdsverket och gäller ljud från industrietableringar vid bostadshus nattetid. För att säkerställa att 40 dB(A) inte överstigs vid närliggande bostäder beräknas ljudet med Naturvårdsverkets rekommenderade metod ”Ljud från landbaserade vindkraftverk” och dataprogrammet WindPRO. Beräkningarna utgår från värsta tänkbara scenario, bland annat antar man att det alltid blåser mot bostaden, verken låter som mest och ingen hänsyn tas till maskerande ljud som lövprassel och vägtrafik. Skulle beräkningen visa att något hus får en för hög ljudnivå justeras placeringarna av vindkraftverken och nya beräkningar görs. Det går också att begränsa ljudet genom att reglera verkens produktion.

Mer information finns bland annat på Naturvårdsverkets, Energimyndighetens och Boverkets hemsidor. Några rapporter som belyser ämnet är ”Ljud från vindkraftverk – koncept 2010” och ”Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk”, från 2009.

Kastar vindkraftverk störande skuggor?

De rörliga skuggor från vindkraftverkens vingar som uppstår när solen skiner kan upplevas som störande av närboende. Hur mycket rörliga skuggor som faller på en specifik plats är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. När myndigheterna ger tillstånd till nya vindkraftverk kräver de normalt att det förväntade värdet för rörlig skugga vid till exempel bostadshus inte får överstiga totalt åtta timmar per år. Det går att beräkna skuggtiden med hjälp av datorprogrammet WindPRO som redovisar två olika värden - ett ”värsta fall” och ett ”förväntat värde”. Det värsta fallet innebär att man antar att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. I första hand försöker man alltid placera vindkraftverken så det inte ska kunna uppstå problem med störande skuggor. I andra hand kan vindkraftverken utrustas med styrautomatik som stänger av verken när det finns risk att störande skuggor uppstår.

Mer information finns bland annat på Naturvårdsverkets hemsida – Ljud och skuggor, i rapporten ”Nu vet vi det här” och i Boverkets ”Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraft i på land och i kustnära områden” från 2008.

Hur påverkas fåglar av vindkraft?

En sammanställning av genomförda studier i Nordamerika och Europa visar att vindkraft i dagsläget inte utgör ett hot mot fågelbestånden om man ser till den större skalan. På lokal nivå kan däremot vindkraftverk ha en negativ effekt på vissa arter av fåglar. Risk att fåglar krockar med vindkraftverk och dör är generellt låg. Fåglar kolliderar med andra mänskliga företeelser som till exempel tåg, bilar, broar och master i mycket större omfattning än med vindkraftverk. Fåglar ser betydligt fler färger än människor och en svensk studie har visat att fåglar ser vindkraftverk bättre och på längre avstånd än människor. Den vita färg som vindkraftverken har idag visade sig vara optimal ur synbarhetssynpunkt. Detta stämmer bra med resultat från andra studier som visat att huvuddelen av alla fåglar väjer för vindkraftverk i god tid, även på natten. Vissa fågelarter löper dock större risk än andra att kollidera med vindkraftverk, till exempel stora rovfåglar och måsar som är mycket goda flygare och därför inte är rädda för att flyga nära byggnader. Andra risker är att boplatser störs eller förstörs och att barriäreffekter uppstår där vindkraftparker byggs. Det är därför viktigt att undersöka förekomsten av fåglar och deras rörelsemönster inom områden där det planeras för vindkraft. 

Informationen kommer bland annat från Martin Green, forskare vid Lunds Universitet, och från Naturvårdsverkets rapport 5764 ”Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv – kraftverkens synlighet för fågelögat”. Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida.

 

Varbergsvind

Varbergsvind ekonomisk förening bildades 1998 av Varberg Energi och överläts sedan till föreningens medlemmar. Varberg Energi administrerar verken och fungerar som balansansvarig.

Föreningen äger ett och ett halvt vindkraftverk, ett verk i Munkagård och ett halvt verk på Gummaråsen. Föreningen har nu 8 550 andelar à 1000 kWh/år totalt och ca 540 medlemmar. Vill du veta mer om vindandelar se Varbergsvinds hemsida och vill du anmäla ditt intresse för vindandelar, ring 0340-62 88 00.

Varbergsvinds hemsida