Vind

Det finns flera anledningar till att det satsas på vindkraft just nu. En grundläggande anledning är att vinden är en förnybar resurs och att vindkraft inte ger några miljöfarliga utsläpp eller restprodukter. Att satsa på ny förnybar energi är också ett sätt att öka försörjningstryggheten och minska sårbarheten i energisystemet. Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är dessutom goda. Vårt land ligger inom det så kallade västvindbältet, med en högre genomsnittlig vindhastighet än många andra länder.

Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. Regeringen har sagt att 2020 ska 50 procent av all energi som förbrukas i Sverige komma från förnybara källor. Idag kommer cirka 40 procent av Sveriges energiproduktion från förnybara källor. Vindkraft anses vara det förnybara energislaget med störst potential, både i Sverige och internationellt. Satsning på mer vindkraft bidrar också till att minska utsläppen av koldioxid, något som Sverige och övriga EU-länder åtagit sig att göra för att bromsa den pågående klimatförändringen.

Även om vår nuvarande elenergiproduktion är nästintill fri från koldioxidutsläpp är behovet av el större än vår egen produktion, vilket gör att vi måste importera så kallad marginalel från dansk, tysk och finsk kolkondens. Genom att öka vår förnybara och koldioxidfria elproduktion kan vi minska utsläppen i dessa länder.

Källor: Regeringen, Energimyndigheten, Svensk Energi, Svensk Vindenergi, Vattenfall

Tidigare fanns den så kallade miljöbonusen som betalades ut som en ersättning för vindkraftens miljöfördelar. Miljöbonusen låg som högst på 18,1 öre/kWh 2002 och trappades därefter stegvis ner. 2009 var sista året som miljöbonusen betalades ut och då endast till havsbaserad vindkraft. Det riktade statliga stöd som finns idag är stödprogrammet för ”Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan”, kallat Vindpilotprojektet. Programmet beviljades 350 miljoner kronor för perioden 2008-2012, pengarna har fördelats på ett mindre antal utvecklingsprojekt.

Liksom all annan förnybar elproduktion stöds vindkraft av elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem. Tanken med elcertifikatsystemet är att stimulera och öka elproduktionen från förnybara energikällor. I korthet innebär elcertifikatssystemet att producenterna får en extra intäkt utöver själva försäljningen av elen. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Som elkonsument betalade man under 2009 cirka 8 öre/kWh till elcertifikatsystemet varav cirka 75 % gick till producenterna. Elcertifikaten tilldelas utifrån hur många megawattimmar förnybar el som anläggningen producerar. Under 2009 gick närmare 63 procent av certifikaten till biobränsleanläggningar och 16 procent till vindkraftsanläggningar. Av inbetalade 8 öre/kWh gick alltså knappt 1 öre/kWh till vindkraften.

Mer information finns på Energimyndighetens hemsida – Vindpilotprojektet, Om elcertifikat, samt rapporten ”Elcertifikatsystemet 2010”. 

Många olika parametrar påverkar värdet på en fastighet och det är svårt att säga exakt vad variationer i pris kan bero på. I Sverige har det gjorts en större undersökning av vindkraftsetableringars effekt på fastighetspriset. Studien finansierades av Svensk Vindenergi men genomfördes av den oberoende parten ÅF Konsult.

I studien analyserades 42 000 småhusförsäljningar inom fem kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar mellan åren 2001 och 2007. Försäljningarna jämfördes med andra småhusförsäljningar i omgivande referensområden. Enligt ÅFs analys steg priset på småhus inom fem kilometer från vindkraftverk i genomsnitt drygt 30 procent mer än riksgenomsnittet. I avståndsintervallet en till tre kilometer visade så kallade regressionsanalyser däremot vissa negativa effekter på prisutvecklingen. En jämförelse av prisnivåerna mer än tre år före det att vindkraftsanläggningen togs i drift visade dock samma mönster, och de lägre priserna i närområdet kan därmed bero på andra orsaker.

Sammanfattningsvis kan sägas att det i denna studie inte gick att fastställa något entydigt samband mellan vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. Det fanns heller inga indikationer på att omsättningen av fastigheter ökar eller minskar för att det planeras eller byggs vindkraftverk i närheten. 

Rapporter hos Svensk Vindenergi (öppnas i nytt fönster)

Det aerodynamiskt svischande ljudet från vingarna är det mest framträdande ljudet från moderna vindkraftverk. Det finns inget som tyder på att ljud från vindkraftverk är skadliga för människor. Risken är att närboende upplever ljudet som störande. Det finns regler om vilka ljudnivåer som är tillåtna vid bebyggelse. När myndigheterna ger tillstånd till nya vindkraftverk får ljudet som praxis vara maximalt 40 dB(A) vid bostadshus. Riktvärdet anges i ”Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev.1983)” från Naturvårdsverket och gäller ljud från industrietableringar vid bostadshus nattetid. För att säkerställa att 40 dB(A) inte överstigs vid närliggande bostäder beräknas ljudet med Naturvårdsverkets rekommenderade metod ”Ljud från landbaserade vindkraftverk” och dataprogrammet WindPRO. Beräkningarna utgår från värsta tänkbara scenario, bland annat antar man att det alltid blåser mot bostaden, verken låter som mest och ingen hänsyn tas till maskerande ljud som lövprassel och vägtrafik. Skulle beräkningen visa att något hus får en för hög ljudnivå justeras placeringarna av vindkraftverken och nya beräkningar görs. Det går också att begränsa ljudet genom att reglera verkens produktion.

Mer information finns bland annat på Naturvårdsverkets, Energimyndighetens och Boverkets hemsidor. Några rapporter som belyser ämnet är ”Ljud från vindkraftverk – koncept 2010” och ”Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk”, från 2009.

De rörliga skuggor från vindkraftverkens vingar som uppstår när solen skiner kan upplevas som störande av närboende. Hur mycket rörliga skuggor som faller på en specifik plats är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. När myndigheterna ger tillstånd till nya vindkraftverk kräver de normalt att det förväntade värdet för rörlig skugga vid till exempel bostadshus inte får överstiga totalt åtta timmar per år. Det går att beräkna skuggtiden med hjälp av datorprogrammet WindPRO som redovisar två olika värden - ett ”värsta fall” och ett ”förväntat värde”. Det värsta fallet innebär att man antar att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. I första hand försöker man alltid placera vindkraftverken så det inte ska kunna uppstå problem med störande skuggor. I andra hand kan vindkraftverken utrustas med styrautomatik som stänger av verken när det finns risk att störande skuggor uppstår.

Mer information finns bland annat på Naturvårdsverkets hemsida – Ljud och skuggor, i rapporten ”Nu vet vi det här” och i Boverkets ”Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraft i på land och i kustnära områden” från 2008.

En sammanställning av genomförda studier i Nordamerika och Europa visar att vindkraft i dagsläget inte utgör ett hot mot fågelbestånden om man ser till den större skalan. På lokal nivå kan däremot vindkraftverk ha en negativ effekt på vissa arter av fåglar. Risk att fåglar krockar med vindkraftverk och dör är generellt låg. Fåglar kolliderar med andra mänskliga företeelser som till exempel tåg, bilar, broar och master i mycket större omfattning än med vindkraftverk. Fåglar ser betydligt fler färger än människor och en svensk studie har visat att fåglar ser vindkraftverk bättre och på längre avstånd än människor. Den vita färg som vindkraftverken har idag visade sig vara optimal ur synbarhetssynpunkt. Detta stämmer bra med resultat från andra studier som visat att huvuddelen av alla fåglar väjer för vindkraftverk i god tid, även på natten. Vissa fågelarter löper dock större risk än andra att kollidera med vindkraftverk, till exempel stora rovfåglar och måsar som är mycket goda flygare och därför inte är rädda för att flyga nära byggnader. Andra risker är att boplatser störs eller förstörs och att barriäreffekter uppstår där vindkraftparker byggs. Det är därför viktigt att undersöka förekomsten av fåglar och deras rörelsemönster inom områden där det planeras för vindkraft. 

Informationen kommer bland annat från Martin Green, forskare vid Lunds Universitet, och från Naturvårdsverkets rapport 5764 ”Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv – kraftverkens synlighet för fågelögat”. Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida.