Varför är elpriserna så höga just nu?
Publicerad 10 februari 2026
Anna stormade in och inledde året med snökaos och kyla! Det blev med andra ord en väldigt kall start på det nya året, i vissa städer blev januari en av de kallaste på 10 år. Kyla innebär oftast ökad elanvändning och höga priser något som stämt bra in på 2026 än så länge.
Kärnkraftsproduktionen har producerat bra under årets start samtidigt som vi haft en del vind, vilket föranlett till en kyleffekt som fått oss att frysa ännu mer och därmed elda på. Det har varit lite snålt med vattenproduktionen i norr och detta har tillsammans med nya kabeln Aurora Line mot Finland drivit upp priserna i norra Sverige. Så det som skiljer januari mot tidigare dyra månader var att hela landet fick ett väldigt högt månadsmedelpris.
Kylan driver upp elpriserna
Kylan ser ut att hålla sig kvar under februari och så gör även prisnivån, framför allt för de närmsta elpriskontrakten som är betydligt mer väderstyrda än till exempel de kontrakt som ligger lite längre bort i tiden.
Kylan har även tagit grepp om Europa och drivit upp gaspriset till nivåer vi nästan inte sett sedan förra vintern. Spänningarna mellan USA och Iran har även bidragit till prisökningen tillsammans med den kraftiga kyla som drabbat östra USA. USA är en av Europas största LNG (flytande gas) leverantörer. Ökat värmebehov har påverkat det Europeiska gaslagret som nu ligger på cirka 40 %, 10-15 % lägre jämfört mot samma tidpunkt för ett år sedan.
Det finns sätt att sänka dina kostnader. Ta del av våra energispartips och upptäck enkla åtgärder som hjälper dig att minska din elanvändning.
Summering av elåret 2025
Summerar vi 2025 så landade den totala produktionen för landet på ca 1,3 TWh lägre än mot år 2024. 2025 levererade 2 TWh lägre vind än det väldigt blåsiga 2024 men däremot ökade solproduktionen. Vattenproduktionen ökade i norr men minskade i söder.
De genomsnittliga elpriserna 2025 i de svenska elområdena SE3 och SE4 var högre än under 2024 men lägre än åren 2021–2023. Under hela 2025 var antalet timmar med negativa elpriser flest i SE2 med 679 timmar men jämfört med 2024 så minskade antalet negativa timmar i samtliga elområden. Under 2023 och 2024 var efterfrågan på el lägre än den varit tidigare år, energikrisen bidrog till ett nytt tankesätt kring användandet av el samtidigt som utbyggnaden av vind- och solkraft ökade, något som lett till att de negativa priserna blivit fler. Under föregående år så kvarstod detta men då produktionen var lite lägre så minskade antalet negativa timmar på årsbasis.
Under 2025 nettoexporterade Sverige ca 33,4 TWh, vilket är i princip samma siffra som året innan. Däremot så var importen rekordlåg med sina 5,2 TWh, totalt sett för landet så sjönk elanvändningen med 1 %.
Stödtjänsten mFRR gav ökade prissvängningar
Den stora förändringen under 2025 kan nog de flesta enas om att det var när Svenska kraftnät under mars månad ändrade stödtjänsten mFRR, reglerkraftsmarknaden för el som återställer balansen mellan produktion och användning i elsystemet. Denna förändring gav kraftiga reaktioner på marknaden med väldigt volatila priser och stundom extremt höga obalanskostnader. Svenska kraftnät har fått kritik och har under året gjort en del justeringar för att minska dessa händelser som framför allt uppstått genom automatisk aktivering istället för som tidigare manuell hantering.
Nu när vi går in i 2026 med ett kraftigt underskott i den hydrologiska balansen, full kärnkraftsproduktion och temperaturer under det normala så blir priserna därefter men med halva första kvartalet i ryggen och våren i sikte så ska vi nog ta oss igenom denna vinter också, precis som vi gjort tidigare år.
