Sambandet mellan elpriser och vinterkyla
Publicerad 15 januari 2026
I slutet av november inträffade ett ovanligt väderfenomen. Polarvirveln, ett stort område med kall luft som roterar kring jordens poler högt upp i atmosfären, försvagades kraftigt vid Nordpolen på grund av en plötslig stratosfärisk uppvärmning.
När polarvirveln blir svag börjar jetströmmen slingra sig mer och kall luft läcker så småningom ner från Nordpolen över Europa. Det är detta som vi nu sett hända under inledningen av 2026 både här i Sverige och långt ner i Centraleuropa.
Kylan skapar stora svängningar
Effekterna av detta väderfenomen kan ibland bli kortvariga (1–2 veckor), men ofta ser man att effekterna dröjer sig kvar i månader. Ett exempel på det är vintern för 15 år sedan när vi hade kallare väder än normalt i nästan 3 månader i sträck här uppe i Norden.
Det är fortfarande osäkert hur länge årets effekter kommer att vara. Men väderprognoserna visar redan nu att det milda vädret de närmaste dagarna troligen blir kortvarigt. Kallare väder väntas återkomma i mitten eller slutet av nästa vecka.
Denna vinters kalla perioder visar att gamla samband fortfarande gäller. Under de senaste 10 åren har vi sett stora förändringar i elproduktion, med mer vind- och solkraft, samt ändrade mönster i elanvändningen genom fler elbilar. Trots dessa förändringar fungerar sambandet mellan svenska elpriser, temperaturer och kontinentala elpriser på samma sätt som det gjorde för 15 år sedan.
Tysk gas kompletterar det förnybara
Grafen ovan visar tydligt att svenska elpriser denna vinter snittar runt 40–50 öre/kWh under milda väderperioder. Men så snart vi går in i en kyligare period stiger de svenska elpriserna snabbt till tyska genomsnittsnivåer på cirka 90–100 öre/kWh.
Anledningen till att tyska elpriser ofta ligger på dessa nivåer är att elproduktion med gas som bränsle vanligtvis behövs för att komplettera den förnybara elproduktionen från vind och sol. Därför hamnar de tyska elpriserna ofta nära den rörliga kostnaden för att producera ytterligare en kilowattimme el i gaskraftverk.
Detta visar också hur beroende hela Europa fortfarande är av gas. Samtidigt är den totala gaskonsumtionen i Europa idag lägre än innan Ryssland gick in i Ukraina 2022.
