Orolig sommar på energimarknaden

Extremt väder, geopolitisk oro och osäkerhet kring gas- och oljeförsörjningen har bidragit till stora svängningar på energimarknaderna. Sommaren 2026 har präglats av ovanligt varmt och torrt väder, framför allt i västra och centrala Europa. Juni och juli blev tillsammans den varmaste perioden som någonsin uppmätts i området.

Även havstemperaturerna var ovanligt höga under juli. Enligt Copernicus Climate Change Service (C3S) var temperaturerna i haven på ovanligt höga nivåer, samtidigt som väderfenomenet El Niño började utvecklas i Stilla havet.

Extremt väder påverkar energimarknaden

Det varma och torra vädret har också fått direkta konsekvenser för Europas energiförsörjning. Vattennivåerna i Rhen har sjunkit till den lägsta nivån på över 30 år, vilket har minskat transportkapaciteten till omkring 20 procent av det normala.

I Central- och Västeuropa bidrog värmen samtidigt till högre elpriser. Efterfrågan på el ökade när behovet av kylning steg, samtidigt som flera kärnkraftverk fick problem med kylningen på grund av höga temperaturer och låga vattennivåer i floderna. De låga vattennivåerna försvårade även transporter av kol.

I Sverige var situationen mer gynnsam. God produktion från både vind- och solkraft bidrog till att det svenska spotpriset för juli minskade jämfört med junipriset. Reducerad solkraftsproduktionen längre fram på säsongen innebär att kvällstopparna kan bli tydligare, med stora skillnader mellan de låga priserna mitt på dagen och de högre priserna under kvällstid.

Gas- och elpriserna präglas av stor osäkerhet

De europeiska gas- och elpriserna har varit mycket volatila sedan mitten av juli där konflikten mellan USA och Iran har varit en viktig faktor bakom utvecklingen på olje- och gasmarknaden. Priserna steg först till de högsta nivåerna sedan mars, men föll därefter kraftigt när förhoppningarna om en fredlig lösning på konflikten mellan USA och Iran ökade.

I slutet av juli ökade oroligheterna i Mellanöstern på nytt. Hormuzsundet stängdes och USA blockerade iransk sjöfart, vilket ledde till fler attacker mot handelsfartyg och därmed ökad oro för Europas energiförsörjning. Gaspriset steg då till över 64 euro/MWh.

Mot slutet av juli förändrades situationen återigen när USA pausade sina militära attacker för att ge utrymme för diplomatiska lösningar. Rapporter i början av augusti om förhandlingar mellan Iran och Oman och möjligheten att öppna Hormuzsundet för handel fick gaspriset att falla till omkring 52 euro/MWh. Elpriserna följde efter.

Under början av föregående vecka steg priserna igen när fredssamtalen inte visade några tydliga framsteg. Samtidigt kom en ny värmebölja och fokus riktades åter mot Europas gaslager, som fortfarande ligger på en betydligt lägre nivå än förra året – mer än 10 procent lägre. Priserna sjönk sedan när väderprognoserna visade på svalare temperaturer.

Framöver väntas energipriserna fortsätta vara volatila och i hög grad styras av utvecklingen i Mellanöstern. Om Hormuzsundet öppnas igen kan priserna falla, medan ett fortsatt stängt sund, låga gaslager och risk för nya värmeböljor talar för fortsatt höga priser.

Mellanöstern och oljepriset

Oljepriset steg under en period till närmare 100 dollar per fat, men har därefter sjunkit till omkring 80–85 dollar. Nedgången har bland annat berott på minskad oljeimport från Kina, lägre global efterfrågan och ökad oljeproduktion i USA och andra länder.

Även det kommande amerikanska mellanårsvalet kan påverka utvecklingen. De höga energipriserna och kriget har påverkat Donald Trumps popularitet negativt, vilket ökar pressen på USA att försöka nå en överenskommelse. Iran är samtidigt medvetet om det amerikanska inrikespolitiska läget och försöker behålla en stark position inför eventuella framtida förhandlingar.

Kriget i Ukraina går in i en ny fas

Kriget i Ukraina har fortsatt under sommaren, men den ryska framryckningen vid fronten har i stort sett stannat av. I stället har användningen av drönare och robotar ökat. Ryssland har genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och andra delar av Ukraina.

Ukraina har samtidigt ökat sina drönarattacker mot mål i Ryssland, bland annat oljeraffinaderier, energianläggningar och militär logistik. Attackerna har ökat kostnaderna för den ryska krigföringen och bidragit till bränslebrist och begränsningar av oljeexporten. USA, EU och Storbritannien har fortsatt att lova militärt stöd till Ukraina.

Blick framåt

Terminspriserna har stigit till följd av de ökade spänningarna kring Hormuzsundet och den låga hydrologiska balansen i Norden. Samtidigt har prognoser om en kallare vinter ökat oron för Europas redan låga gaslager. En kall vinter skulle kunna öka efterfrågan på gas ytterligare och därmed sätta ytterligare press på priserna.

På kort sikt kan mycket vind och sol bidra till att hålla nere de nordiska spotpriserna. Samtidigt väntas värmeböljorna och den geopolitiska osäkerheten fortsätta skapa stora variationer på den europeiska energimarknaden.

Sammantaget går energimarknaden in i den kommande perioden med många osäkerhetsfaktorer. Väderutvecklingen, Europas gaslager, situationen kring Hormuzsundet och utvecklingen i Ukraina kommer att vara centrala för prisutvecklingen. Det innebär att vi kan förvänta oss fortsatt stora svängningar på både gas- och elmarknaden under den närmaste tiden.