Energiomställningen

Energisystemet förändras

Samhället använder energi till nästan allt – transporter, industri, uppvärmning, digitala tjänster och vardagsliv.

Energiomställningen innebär att dessa delar gradvis förändras. Fossila bränslen ersätts i större utsträckning av fossilfria alternativ, samtidigt som mer av samhället elektrifieras.

Det gäller särskilt transporter och industri, där el kan ersätta fossila bränslen i många processer. Energimyndigheten bedömer också att elektrifieringen fortsätter framåt, även om utvecklingen går olika snabbt i olika delar av samhället.

(LÄNKA: Förnybar energi)

Elektrifieringen ökar behovet av el

När fler verksamheter använder el förändras också kraven på elsystemet.

Elbilar, elektrifierad industri och nya verksamheter kan öka elanvändningen. Det innebär att både elproduktion och elnät behöver utvecklas för att kunna möta behovet.

Samtidigt räcker det inte att bara producera mer el. Elen behöver också kunna transporteras dit den behövs och finnas tillgänglig när efterfrågan är hög.

Det ställer krav på både nätkapacitet, flexibilitet och lagring.

(LÄNKA: Varför ökar energibehovet)

Mer fossilfri el är en viktig del

Sverige har redan en elproduktion med mycket låg andel fossila bränslen. Energimyndigheten anger att den fossilfria andelen av elproduktionen var mycket hög 2024.

När fler delar av samhället elektrifieras blir tillgången på fossilfri el därför viktig för att omställningen också ska bidra till lägre klimatpåverkan.

Olika energislag har olika egenskaper och bidrar på olika sätt till energisystemet.

Det är också viktigt att skilja mellan förnybar och fossilfri energi. Begreppen överlappar, men betyder inte samma sak.

(LÄNKA: Förnybart eller fossilfritt)

Energieffektivisering är också en del av omställningen

Energiomställningen handlar inte bara om hur energi produceras.

Att använda energi mer effektivt är minst lika viktigt. Om bostäder, företag och industrier kan få samma nytta med mindre energi minskar belastningen på energisystemet.

Det kan handla om allt från bättre isolering och effektivare maskiner till smart styrning av värme, ventilation och elanvändning.

Energimyndigheten följer bland annat hur energiintensiteten i den svenska ekonomin utvecklas, alltså hur mycket energi som behövs för att skapa ekonomiskt värde.

(LÄNKA: Så använder vi energi mer effektivt)

Energisystemet behöver bli mer flexibelt

El måste hela tiden produceras och användas i balans.

När produktionen varierar mer, samtidigt som elanvändningen förändras, blir flexibilitet allt viktigare. Det kan innebära att elanvändning flyttas i tid, att energi lagras eller att olika resurser snabbt kan anpassa produktion och förbrukning.

Batterier, smart styrning och flexibel elanvändning är därför exempel på lösningar som kan få större betydelse i framtidens energisystem.

(LÄNKA: Vad är flexibilitet)

Omställningen sker både lokalt och nationellt

Energiomställningen ser inte likadan ut överallt.

Förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuner och regioner beroende på bland annat industri, befolkning, elproduktion, nätkapacitet och energibehov.

Energimyndigheten betonar därför betydelsen av lokala och regionala förutsättningar i planeringen av framtidens energisystem.

Det betyder att lokala energilösningar, produktion och infrastruktur också blir viktiga delar av den större omställningen.

Energiomställningen är en långsiktig förändring

Energiomställningen sker inte genom en enda teknik eller åtgärd.

Det handlar om ett samspel mellan elproduktion, elnät, energieffektivisering, transporter, industri, lagring och hur vi använder energi i vardagen.

Samtidigt behöver energisystemet fortsätta vara stabilt, konkurrenskraftigt och robust även när det förändras. Energimyndigheten beskriver just balansen mellan elektrifiering, försörjningstrygghet och robusthet som en central utmaning framåt.

(LÄNKA: Framtidens energisystem)