Frågor & svar webinar

Affärsmodellen och ersättning

Kommer den nya affärsmodellen stå sig i ersättning, till skillnad mot den gamla som sjönk mer och mer i ersättning?

Svar: Tanken med den nya ersättningsmodellen är att vi ska få en tröghet i den ersättning man tjänar på att ha sitt batteri kopplat mot vår tjänst. Vi är också måna när det kommer till att implementera nya intjänings- och/eller besparingsmöjligheter för att mängden ersättning som ni kunder får, ska öka.

Är ersättningarna för stödtjänster tillräckliga för att ge ekonomi för batterianvändare, särskilt med tanke på kostnaden för batterier och effektbaserade avgifter?

Svar: All form av styrning och anpassning för en batteriägares anläggning, ger ekonomisk nytta om man gör det på rätt sätt. Fördelen med Fevers styrning är att den tar hänsyn till många fler parametrar än många de alternativa styrningarna som finns tillgängliga idag, eftersom den även agerar på stödtjänster och annan nätnytta. Här kan man argumentera att ett batteri, i dagens läge, jobbar bäst när det enbart används till egennytta. Vi anser däremot att man ser störst ekonomisk vinning i att kombinera olika typer av styrning, för att maximera både möjlig inkomst och besparing, för att generera ett större mervärde.

Vad är ersättningarna för stödtjänster? Hur beräknas den fasta ersättningen och vad får man betalt vid aktivering av batteriet?

Svar: Ersättningarna publicerar vi på vår hemsida i slutet av varje månad och dessa baseras på hur bra vi kunnat prestera på diverse kapacitets- och energimarknader (exempelvis stödtjänster) under tidigare månader, med hjälp av er kunders batterier. Läs mer om vår flexersättning.

Här bör tilläggas att styrningen i och med detta ibland kan verka agera ologiskt, särskilt under perioder då ersättningen för en månad är något lägre. Eftersom ersättningen sätts i förtid och det faktiska värdet för månaden inte kan förutses, kan effekterna av batteriets agerande ofta synas först i flexintäkterna för nästkommande månader. Detta skapar en slags "släpande" effekt i hur resultatet av styrningen blir synligt.

Hur fördelas vinsten mellan ägare och Varberg Energi/Fever, procentuellt?

Utifrån Varberg Energis perspektiv har vi ännu inte nått lönsamhet i flextjänsten mot privatkunder. Det är dock något som vi naturligtvis strävar efter. Hur mycket som Varberg Energi betalar till Fever för styrning och optimering kan förändras över tid och är något som är sekretessbelagt, då det annars kan nyttjas av konkurrenter. Vår ambition är att lämna en så stor andel av kakan som möjligt till kund. Då vi fastställer ersättningen i förväg till kund kommer andelen skilja sig något från månad till månad, men tanken är att kunderna över tid ska få den absolut största delen av kakan. Då vi öppet redovisar ersättningen på vår hemsida kommer kunder alltid kunna jämför ersättningarna med konkurrerande alternativ. Inom kort kommer vi även kunna redovisa besparingar i appen och då blir det ännu lättare för våra kunder att jämföra vår tjänst med konkurrerande alternativ.

Kan man välja att få ersättningen utbetald på sitt bankkonto?

Svar: Generellt sett, om ersättningar överstiger kostnaden av fakturan så läggs detta som en minuspost upp till och med 500kr, därefter betalas summan ut till det bankkonto ni har kopplat till oss. Man kan däremot välja att spara summan och endast kvitta mot fakturan i stället för utbetalning.

Kontakta oss ifall ni har fler frågor gällande fakturering och utbetalning.

Är tjänsten delbar, t.ex. en del för stödtjänster och en del till egenanvändning?

Vi vet att vissa kunder har önskat möjligheten att själva ställa in parametrar för hur mycket batteriet ska användas till egenanvändning kontra kapacitets- och energimarknader. Om varje anläggning styrs individuellt med olika prioriteringar leder det till en suboptimering, där den övergripande effektiviteten för hela kollektivet minskar. Detta kan skapa incitament för att prioritera egenanvändning ytterligare, vilket i sin tur driver ned ersättningsnivåerna och förstärker problematiken. Effekten blir en negativ spiral som vi vill undvika.

Avgifter och debiteringssätt

Kommer ni att ta en överföringsavgift för procumenters sålda kWh, och kommer er AI att stänga av mot nätet?

Svar: Det tillkommer ingen extra överföringsavgift kopplat till just flex och inmatning av el. Sedan tidigare finns kostnader vi som elhandelsföretag behöver ta ut för inmatning av el oavsett om det är från batteri, solceller, vind eller vatten. Det är bland annat avgifter till Svenska kraftnät och Nord Pool samt balanskostnad. På elnätsidan har elnätsföretaget en avgift som heter just överföringsavgift, men den kopplas till konsumerad el och är en avgift för transport av el i elnätet.

AI-lösningen styr mot det som är mest lönsamt för kunden. Tex så länge skatteåterbäringen på 60 öre/kWh gäller (tom årsskiftet) så kommer säkert AI-styrningen låta el matas in på elnätet i högre utsträckning än när 60-öringen tas bort.

Ersätter effektbaserat tillvägagångssätt något annat debiteringssätt, eller är det en ny kostnad?

Svar: Det finns myndighetskrav på att alla elnätsföretag ska införa en effekttariff/avgift senast 1 jan 2027, men vissa har redan infört avgiften så det kan därför skilja beroende på vilket elnätsföretag man har. Tanken med avgiften är att ge incitament till kunder att sprida ut sin elanvändning över dygnet för att på så vis undvika effekttoppar och på det viset hjälpa till att avlasta elnätet. Kravet är att effektavgiften ska införas, men hur övriga avgifter justeras och hur avtalsmodellen ser ut kan skilja sig mellan olika elnätsföretag. Varberg Energi Elnät införde effekttariff från 1 september 2025 och har till exempel sänkt fast avgift kopplat till mätarsäkring och sänkt överföringsavgiften i samband med att effektavgiften infördes.

Tar styrningsmodellen hänsyn till om man har timpris eller månadsmedel? Är det mer lönsamt att använda timpris tillsammans med er styrmodell?

Svar: Det gör den. Dynamiskt pris (tidigare timpris, nu kvartspris) är oftast det mest lönsamma alternativet för att styrningen ska fungera optimalt, då vi kan skapa en större nytta totalt sett, med exempelvis spotprisoptimering.

Funktionalitet hos AI, flextjänster och styrning

Har VE en AI-funktion? När kommer den vara i drift? Fungerar den med Ferroamp-system?

Svar: Varberg Energi tillsammans med Fever erbjuder våra kunder en AI baserade Flextjänst för batterier. Denna är i dagsläget i drift för de kunder som tidigare tecknat ett Flex Batteri avtal med oss, och planeras att öppna upp för ”alla” inom kort. Tjänsten fungerar med en rad olika system där bland annat Ferroamp är medräknat.

Finns det planer på att få in personlig planering i AI-modellen, som att prioritera batteriets kapacitet inför specifika aktiviteter?

Svar: Som nämns i en annan fråga, så kan det få negativa konsekvenser på det totala intjäningsvärdet om man som kund får rådighet i att styra batteriet som man vill. Med det sagt så utvecklas styrningen ständigt, bland annat så tränas modellen på att den ska kunna agera snabbt på förändrade förhållanden som sticker utanför det konsumtionsmönstret som den lärt sig om ditt hushåll. Detta kan förändras i framtiden, men det är så som det ser ut idag.

Stödtjänster och egenanvändning – är det möjligt att köra detta samtidigt med AI-modellen?

Svar: Detta är redan precis vad AI-modellen gör, och med hög precision. Dessutom utan att ni som kund behöver lyfta ett finger.

Hur påverkar AI-styrningen slitagekostnad i form av battericykler, och varför töms batteriet vid låg prisdiff?

Svar: AI-styrningen tar hänsyn till slitagekostnader vid optimering och schemaläggning. Då en del av batteriet ofta allokeras till stödtjänster som inte alltid aktiveras maximalt reduceras generellt antalet cykler.

Batterier och tekniska frågor

Balanserar ni batteriet? Hur ofta i sådana fall?

Svar: Vi kalibrerar system en gång i månaden enligt rekommendationer från tillverkare.

Om man har Ferroamp + Dyness batterier, kan man delta i mFRR?

Svar: Ja

Är begränsningen med antal SSO och ESO borta numera med Ferroampsystem?

Svar: Denna begränsning är något Ferroamp jobbar på att låsa upp.

Fever pratade om att de anpassar sig efter elnätsbolagets taxa, men vet Fever vilken modell man valt hos elnätsbolaget? Det finns ju oftast mer än en modell.

Svar: De flesta nätbolagen har någon form av standardmodell. Rekommendation är att låta Varberg förmedla denna information till Fever om du valt något annat än standardmodellen med ditt nätbolag.

Hur beräknar ni hur många kW man ska få betalt för? Exempel: Ett 10kW batteri får ersättning för endast enstaka kW.

Svar: Denna fråga har flera svar.

Varje stödtjänst har olika krav på aktiveringstider på resurser som är kopplade mot dem. När man kopplar upp en resurs mot tjänsterna så måste man testa av systemet, så att man säkert vet att det uppnår kraven som Svk stället. Har man ett 15kW batterisystem, men som bara hinner att ladda ut med 10kW effekt inom kraven för stödtjänsten, är det enbart 10kW som vi kan använda för sagda tjänst, och alltså det man får ersättning för.

Andra saker som väger in är begränsade faktorer så som säkringsstorlek, växelriktareffekt, eller till viss del i fallet för Ferroamp, antal ESO:er i anläggningen.

Om växelriktarens och batteriets effekt skulle vara på 15kW vardera, men du har en säkring på 16A, betyder det att vi enbart kan få ut en maximal effekt på 11kW.

Oavsett vilken begränsare som råder i din anläggning, så får vi ut en maximal effekt av ditt batteri som vi kan använda mot diverse kapacitets- och energimarknader (exempelvis stödtjänster). Detta är alltså inget unikt för oss och vår styrning, utan hade i princip sett likadant ut oavsett vem som styr ditt batteri mot dessa typer av tjänster. Idag visar vi inte denna siffra, men det är något som kommer visas i appen längre fram. Undrar ni vad just er budbara effekt är, så är ni välkomna att kontakta oss.

Elbilar och laddboxar

Hur styrd blir man om man ansluter sig till laddboxtjänsten, och behöver bilen vara inkopplad vissa tider för att få den laddad?

Svar: Tanken med vår styrning av laddboxar, är att vi ska kunna använda dessa mot kapacitets- och energimarknader (exempelvis stödtjänster) under kortare perioder samtidigt som ni laddar bilen. I dagsläget behöver man inte ladda under särskilda tider för att få ersättning för sin laddbox, utan det räcker med att ha den kopplad mot vår app. I dagsläget blir man alltså inte styrd alls utanför de eventuella scheman man själv bestämmer, när man kopplar upp laddboxen mot vår app.

Hur ger man information till optimeringen om när man behöver fulladdad bil?

Svar: Om denna fråga riktar sig mot vår smartladdning, så finns det inte riktigt en sådan parameter. Så som vår smartladdning är tänkt att fungera, så tar den elpriset i första hand, och fulladdad bil i andra. Detta betyder inte att den inte kommer ladda bilen alls vissa nätter, utan snarare att man landar på kanske 80% laddning i bilen, beroende på vad de passerade timmarnas elpris varit, bilens SOC nivå i början av sessionen, samt hur lång tid smartladdning fått på sig att jobba. Vi jobbar ständigt på att utveckla, bland annat, vår smartladdning, och denna kommer förhoppningsvis bli bättre och smartare med tiden.

Vill man garantera att man kommer ut till en fulladdad bil på morgonen så finns det lite olika knep man kan använda sig av;

När man anger bilens aktuella batterinivå i början av smartladdningssessionen, så kan man ange en lägre nivå än vad som faktiskt står i bilen. Om du har 30% i faktiskt ”state of charge” (SOC) nivå i bilen, så kan du testa att istället ange 10% i vår app.

Man kan även välja att laddningssessionen inte ska stoppas efter det att sluttiden inträffat. Om du exempelvis ska åka till jobbet klockan 07.00, så kan du välja 06.00 som sluttid för smartladdningen, och ej aktivera funktionen ”stoppa vid sessionens slut” i Varberg energi-appen. Då kommer laddning att fortgå med maximal effekt från 06.00-07.00 oavsett elpris.

Värt att tänka på är att dessa alternativ kan påverka dina kostnader för laddning.

När kommer ni att kunna hantera Teslas laddboxar och använda bilens batteri i stödtjänsterna?

Svar: Vi jobbar ständigt med att integrera nya produkter till våra tjänster så att så många resurser som möjligt, kan bli uppkopplade. Integrationen till olika laddboxar är olika svårt och kräver en hel del jobb, speciellt om man som vi, har intentionen att styra dessa resurser mot Flextjänster.

Det är därför svårt att säga exakt när/om en viss resurs kan tänkas ingå i våra tjänster. Håll utkik på vår hemsida/app där vi, så frekvent som möjligt, försöker att uppdatera våra listor över kompatibla resurser.

Hur ser ni på utvecklingen med elbilar för tillbakamatning till elnätet (V2G)? Vilken ersättning kommer ges för detta?

Vi ser detta som en mycket bra utveckling i rätt riktning, och något vi själva jobbat med att driva framåt, senast ihop med Ferroamp. Marknaden är fortfarande ung och det finns mycket kvar att göra innan man på bred skala kan erbjuda detta till elbilsägare. Det är därför även svårt att precisera när i tid detta kan ske, och vilka ersättningar man skulle kunna få för detta genom deltagande på kapacitets- och energimarknader (exempelvis stödtjänster).

Feedback och kommunikation

Varför delges inte mer information tidigare? Detta har skapat frustration hos kunder. Hur planerar ni att ge bättre uppdateringar framöver?

Svar: När den förra styrningen rätt så abrupt avslutades, stod vi mellan två val. Det ena valet var att vi skulle pausa erbjudandet och dra i gång det igen runt hösten/vintern 2025. Detta ansåg vi inte skulle vara särskilt intressant för de kunder som var uppkopplade mot vår gamla styrning.

Det alternativ vi i stället valde, var att vi så snabbt som möjligt skulle flytta över kunders anläggningar och få i gång tjänsten med den nya styrningen. Detta bidrog till en bristande kommunikation till våra kunder, som vi nu i efterhand definitivt tycker att vi hade kunnat sköta bättre. Nu har vi ett jobb att göra, både med information till er kunder i form av exempelvis webinar, hemsida och utskick. Men även ett jobb att visa datan som vi får från era batterier i vår app, så att ni på ett bra sätt kan följa aktiviteten på era anläggningar. Det sistnämnda är något vi jobbar hårt för och hoppas på ska vara klart inom kort.

Varför ser man ingen information på fakturorna om styrning och nyttan av att vara ansluten?

På fakturorna idag syns ersättningen i form av en egen post i avtalet ”Flex Plus”.

Information och nyttan om själva styrningen har vi tänkt att publicera i app och på hemsida i första hand. På vår hemsida finns det redan idag en hel del information man kan läsa om tjänsten och dess nytta.

Teknik och integration

Hur vet man som kund om man är med i flextjänsterna, och vem ställer in min- och maxnivåer på batteriet?

Svar: Idag syns det på era fakturor om ni har ett Flex Plus avtal. Har ni detta så är ni/kommer ni bli onboardade automatiskt till vår tjänst. Har man en Ferroamp anläggning så kan man enkelt testa om man är ansluten, genom att försöka ändra på till exempel SOC nivå. Är ni kopplade mot oss, så bör denna text dyka upp: ”Stödtjänster är aktiva. Driftinställningar kan därför inte konfigureras just nu. Vänligen försök igen om en stund”.

Har ni ett Flex Plus avtal, men fortfarande kan ändra inställningarna i EnergyCloud portalen, så betyder det att vi ännu inte hunnit lägga över ditt system, men att vi kommer att göra det så snart det går.

Är ni fortfarande inte helt säkra på om ni är kopplade till vår tjänst, eller inte, så är ni givetvis välkomna att kontakta oss, så kollar vi på det.

Gällande vilka inställningar ni ska ha på eran anläggning så är det enda kravet från vår sida att ni inte har Ferro-AI aktiverat samtidigt, om ni vill använda er av vår tjänst. Denna kan vi i dagsläget inte styra över. Utöver detta så kan ni använda er av vilka inställningar som ni vill, då vi ändrar dessa i samband med att ni blir onboardade.

Finns planer på att öppna API:er för att hämta information, t.ex. aktuell status?

Svar: Ja, det finns planer på detta sedan en tid tillbaka. Vi jobbar på att möjliggöra detta, men har varit tvungna att lägga fokus på mycket andra av våra projekt för tillfället. Vi kommer att meddela er när detta är klart i framtiden.